Expedition Riksgränsen 2002,

även kallad Riksboken!

Fredag 2002-03-01

Tåget avgick kl 17:27 från Stockholms Central, spår 4. Målet med resan är Riksgränsen och skidåkning i en vecka. Expeditionens muntra medlemmar lyder till namnen Johanna, Tobias och Patrik.

Snart efter påbörjad resa norrut kom hungern smygande och vi gjorde en förflyttning till restaurangvagnen och intog Luleåproducerade köttbullar med potatismos och lingon. Innan vi bäddade och gick till kojs, frossade vi i Se&Hörs litterära mästerverk om bl a Måns (35) och Tildes (21) romans – vilken spänning! Som synes gick resan väldigt smidigt och var fylld av upplyftande övningar och inspiration.

Lördag 2002-03-02

Efter natten i egen liggkupé inhandlades varsitt frukostpaket i restaurangvagnen och sedan inleddes väntan. Vid passerandet av Kiruna, fick både Patrik och Johanna flash-backs från tidigare liv.

Anekdot: Efter stoppet i Björkliden ville unge herr Patrik försäkra sig om att Riksgränsen var nästa stopp. Den vänlige konduktören svarade med karaktäristisk lokaldialekt ”Vassjaure”. Unge herr Patrik upprepade med självklarhet frågan varpå konduktören än tydligare replikerade ”Vassjaure!!”. Noterandes tendens till irritation blev unge herr Patrik om möjligt än mer förbryllad tills herrskapet Tobias/Johanna avslöjar att stationen mellan Björkliden och Riksgränsen heter Vassijaure. Pinsamt för unge herr Patrik, men MYCKET roligt för åhörare Tobias/Johanna…

Vi kom fram till Riksgränsen vid halv tolv tiden och gick via receptionen till vår lägenhet som ligger i anslutning till hotellkomplexet. Samhället Riksgränsen kan sägas bestå av egentligen bara hotellet. I övrigt finns endast enstaka stugor och en campingplats. Lägenheten vi blivit tilldelade var på 19kvm och inhyste badrum och ett kombinerat kök/matrum/vardagsrum/sovrum. Bäddsoffan fick Tobias och Johanna ta och jag fick den nerfällbara sängen ovanför. Lägenheten var fräsch och ren.

Efter att ha gjort oss någorlunda hemmastadda i lägenheten och tagit en promenad upp till liftsystemet, som ligger ca 400 meter ifrån lägenheten, duschade vi och gjorde oss redo för att äta middag på hotellet. Riksgränsen kan erbjuda det mesta vad gäller hög standard. Förutom ett nyrenoverat spa finns tillgång till en restaurang av hög kvalitet.

Vi njöt av en god middag och gick sedan över till baren/dansstället där endast några få själar hade infunnit sig vid tiotiden. Det kändes inte som om det skulle komma många fler så efter någon timme valde vi, efter att Tobias och Johanna dansat av sig lite, att krypa till kojs och förbereda morgondagen.

Söndag 2002-03-03

Trots att tågresan inte bjudit på den bästa sömnen, kunde ingen av oss påstå sig sovit värst väl i lägenhetens sängar. Frukosten lät sig dock väl smaka och vi gjorde oss redo att angripa snö och backar.

Tre minuter i nio var vi de första att beträda pisterna för att mjuka upp leder och påbörja veckans skidsemester. Riksgränsen bjöd verkligen på goda förutsättningar för en bra ledighet!

Tyvärr tog utvecklingen en tvär vändning när Johanna ”valde” att ramla alltför nära en ravin som fick till följd att hon håglöst föll över ända och landade så illa att hennes knä skadades så pass att hon var tvungen att avbryta dagen i backen.

Vi vände därför om mot hotellet och åt en tidig lunch innan Tobias och Patrik åter sökte backarna. Trots saknaden efter Johanna blev dagen mycket bra med fin skidåkning i bra väder och bra snö.

Kvällen tillbringade vi i lugn och ro i lägenheten utan större omsvep och äventyr. Pannkakorna var i alla fall goda.

Måndag 2002-03-04

Med eld i röven skulle Tobias ut i backen. Efter ett tag lyckades han även locka med Patrik ut i backen, men Johanna var fortfarande tvungen att ligga i sjukstugan med sitt onda knä.

Det blev en härlig, solig och inte för kall dag i backarna. Flera områden utforskades främst västerut, mot Norge. Riksgränsen erbjuder ett ganska brett utbud av variationer eftersom nästan hela berget står till skidåkarnas förfogande.

Vid lunchtid hade Johanna klarat av en förflyttning till Lappis, där Tobias och Patrik slöt upp för att äta god lunch.

Efter lunchen erbjöd backarna ytterligare några timmar av härlig skidåkning. Johanna gick istället till det nyrenoverade spa:t som finns i hotellet. Efter vistelse i pooler av alla de slag och massage i kvadrat återfanns en avslappnad fröken Bengtsson.

Pingisresultat: 2-1 till Patriks fördel.

Även denna dag åts det pannkakor till middag.

Tisdag 2002-03-05

P g a sängkvaliteten var nog alla tre lite möra på morgonkvisten. Dock låg ett litet projekt och väntade för Patrik och Tobias – nämligen att bestiga det näraliggande Gátterčohkka för att sedan njuta av friåkning. Johanna skulle försöka sig på skidåkning trots knädefekter och smärta.

Något försenade kom vi iväg med liften strax efter nio istället för strax före nio som vi hade hoppats på. Vid liftens topp ser vi i morgonens klara sken hur långt det verkligen var till vårt bergs västra sida, vid vilken vi först tänkt angripa berget. Ett kort sekund funderade vi om det verkligen var värt vedermödorna, men efter att ha rådfrågat en pistör beslöts det enkelt att angreppet skulle ske från bergets norra sida.

Glada i hågen struttade vi över den natthårda skaren likt haren fram till bergets norra fot. Det tog en timme och en kvart för gossarna att nå toppen. Äntligen kunde vi avhysa skidorna från våra axlar och slå oss ner i solen och dricka medhavd svartvinbärsdryck och avnjuta en chokladbit. Några minuter kunde vi verkligen njuta av tillvaron innan våra krafter åter skulle prövas.

Efter den korta men härliga vilan i solen, bar det av mot sluttningen ner mot Nordalsliften. Snön var ganska svår att bemästra, men åken blev ändå en upplevelse. Slutligen nere vid liftsystemet satt Johanna och inväntade vår ankomst. Hon hade helt enkelt ignorerat smärtan och åkt stolliften upp till toppen och prövat knäna i en pist. Det tycks ha gått relativt bra.

Resten av dagen spenderades i det anvisade liftsystemet som kändes fullgott med tanke på att morgonens ansträngning satt sina spår i vader och lår.

Efter återkomsten till hotellet testade vi våra kunskaper i biljard, men kunde tyvärr konstatera att det lilla vi under ungdomsåren lärt oss, var som bortblåst. Två partier tog säkert en timme att avsluta.

Sedan återvände vi till lägenheten och åt middag beståendes av makaroner och köttbullar/korv.

Onsdag 2002-03-06

Efter tre dagars skidåkning i härligt vinterväder med sol och lagom temperatur, har vädret nu slagit om till mulet och blåsigt. Utan stress lämnade vi lägenheten för backarna strax efter nio. Redan efter ett par åk konstaterade Patrik att vädret inte medgav någon vidare kvalitet på skidåkningen och vände helt enkelt tillbaka till hotellet för inre tjänst. Johanna och Tobias kvarstannade dock i backarna och tränade hårda carvingsvängar i de perfekta pisterna. Sikten gjorde dock att det var svårt att satsa för fullt. När minusgraderna blev allt för påtagliga besöktes värmestugan ett litet tag innan det blev ytterligare några åk innan lunch.

Lunchen intogs på Lappis och som vanligt valdes mellan alternativen Pasta och Hamburgertallrik. Patrik beslöt att påbörja prenumeration av tidskriften Åka Skidor och planer på att besöka Riksgränsens bildutställning diskuterades. Kanske det mest tidskärvande ämnet under lunchen handlade om vad ordet Smart betyder. Tydligen kan detta ord ha många betydelser för olika personer…(för Tobias betyder det t ex bil). Tobias fortsatte med några åk efter lunchen då solen började titta fram igen och sikten återigen var god. Suget efter att plocka fram stighudarna var stort efter att ha suktat lite i Åka Skidor men då benen kändes tunga som bly och det i så fall skulle bli en enmansshow så sköts det på framtiden.

Bildutställningen av Sven Hörnell var intressant att se om man beaktar att det var gratis. Naturen är imponerande och så även bilderna, men bilder har för den oinvigde en tendens att vara något döda.

Johanna besökte, sin vana trogen, läkaren för att erhålla sjukintyg i det fall möjlighet till försäkringsersättning är aktuell.

Middagen blev av det enklare, men icke desto mindre goda slaget. Nyponsoppa och smörgåsar med lite extra pålägg, dagen till ära. Resterande del av kvällen fortskred i ett tempo som väl närmast beskrivs med ord som lathet och vila.

Torsdag 2002-03-07

Ännu en dag av härligt vinterväder med blå himmel och värmande sol. Det hade blåst under natten och de ”semi-off-pist-områdena” på Riksgränsens östra sluttningar var något svarhanterliga.

Medan Tobias och Johanna valde pisterna för Johannas knäs skull tog Patrik på randonéebindningarna och tog en tur upp på de näraliggande sluttningarna öster om Riksgränsen. Eftersom solen stekte och uppförslutet framkallade relativt stora volymer svett på kroppen togs jacka, handskar och mössa av på väg mot toppen. Det var en härlig tur att gå uppför. Väl framme på utvald topp togs stighudarna av och randonéebindningarna föranledde den oerfarne att avvakta med att åter sätta på sig jacka, handskar och mössa. I bara tröjan började så nerfarten med härlig snö. Lite längre ner i skuggan visade sig dock skaren vara tjockare än väntat och det kom dessutom relativt plötsligt. Utan förvarning tog snön tag i Patriks högra fot och resterande kroppsmassa fick projektilkaraktär med huvudet som stridsspets. Ner i snön genom att forcera skaren med huvud och händer! Härligt begravd i snö ser jag att jag har ganska mycket skärsår på händerna och även huvudet vet jag har fått en stöt i skaren. När jag försöker skaka av mig en del av snön från huvudet droppar det även lite blod ifrån jässan. Sedan blev det lite försiktigare åkning utför den sista biten av berget…

Tursamt för mig var alla sår av den milda karaktären. Efter att ha tvättat såren, slutade de blöda och de kan närmast karakteriseras som skavsår.

Resten av dagen förflöt lugnt. Tobias och Patrik gjorde ett försök att gå upp på Gátterčohkka med stighudar, men när det blev dags att applicera hudarna upptäcker Tobias att han av misstag fått med sig Johannas hudar. Ett lite snöpligt slut. Innan detta hade vi dock hunnit bese en mini-lavin. Tobias som skråade före preparerade ”lavinen” och när Patrik sedan följde, släppte en tre till fyra meter bred snömassa som rasade ner i ravinen ca fem meter nedanför.

Efter skidåkningen gjorde vi en förflyttning till Grönan för en öl och läsning av skönlitteratur. En lång diskussion om musik tog snart överhanden.

Fredag 2002-03-08

Äntligen snöade det när vi på morgonen drar isär gardinerna. Visst är det skönt med sol och blå himmel, men i ärlighetens namn vore lite snö positivt för att bibehålla det positiva intryck Riksgränsen gett så här långt. Utan stress äter vi frukost och kommer nog inte ut i backen förrän vid tiotiden.

Sikten är väldigt varierande och i vissa områden har snöfallet haft en väldigt positiv inverkan, medan det i andra partier är svåråkt.

Ju längre dagen lider, desto bättre blir skidåkningen. På eftermiddagen – efter att det snöat ganska kraftigt under lunchen – blev skidåkningen väldigt bra. Det fanns många partier där både sikten och underlaget beredde glädjande skidåkning.

Trots den fina skidåkningen valde vi att lägga ner aktiviteten vid tretiden och masade oss ner till lägenheten. Packning och förberedelser inför hemfärd tog vid. Även lite Ricky Lake avnjöts…

Klockan sju har vi bokat bord i restaurangen som helt klart håller högre standard än övrig anläggning. Med detta menas inte att anläggningen har dålig standard, utan att restaurangen snarast inte ligger helt i linje med övrig atmosfär.

På kvällen visades Den Gyllene Pistolen med Roger Moore, men efter ett tag förflyttade Patrik sin skepnad till Black Jack-bordet i Grönan. Efter ett par timmar och några öl senare kunde vistelsen summeras som ett nollsummespel – gratis öl i alla fall.

Lördag 2002-03-09

Sista skiddagen och hemresa. Blå himmel och gårdagens snöfall färskt i minne. Något jobbigt måste erkännas eftersom en ”dålig” sista dag hade känts lättare på vägen hem, men att få avsluta veckan i strålande väder är inte så pjåkigt det heller.

Pister och Off Pist var mycket bra. Trots detta packade Patrik skidorna redan vid tolvrycket och förberedde hemresan. Tåget gick först halv fem, men dessförinnan skall buken fyllas och lägenheten städas. Eftersom vi var ute i väldigt god tid tillbringade vi cirka en timme i foajén med litteratur och väntan.

Väl på tåget fick vi plats i panoramavagnen och intog en middag i form av köttbullar och renskav.

I övrigt sysselsatte vi oss med kortspel, där Tobias på något underligt sätt lyckade får mycket bra kort hela tiden. Även på hemvägen slapp vi sällskap i kupén och hade det för oss själva.

Söndag 2002-03-10

Klockan 10:32 rullar så tåget i på perrongen på Stockholms Central. När vi summerar resan så kan vi inte vara annat än nöjda trots vissa missöden med skador på diverse deltagare. Det har varit en fantastiskt vecka och vi vet redan nu att vi kommer åka tillbaka till Riksgränsen - till Sveriges bästa skidåkning!